söndag 22 november 2015

När hjärna och hjärta pratar med varandra

Förvirrad
Glad
Kärlek
Nytt
Galen

En stormvind i novembernatten
Inte isande kall påträngande och irriterande
Utan varmt behaglig mysig och ytterst Välkommen

Ögon svarta som den djupaste fjälltjärn
Där fjällöringars lekfullhet sätter varenda en av mina känslor i total obalans

Då stadens gator plötsligt blev så mycket vackrare
Å där allt som tidigare föll sig så irriterande  nu bara ignoreras

Drunknar jag i dina magiska blickar
Insvept i din famn
Smaken av sötma och ett hjärta inbäddat
En hjärna som inte får vettigt grepp om situationen

Men en hjärna som pratar med ett hjärta

Så ta mitt hjärta
Jag lånar dig mina slag
Spara dem så att de aldrig tar slut
När jag somnar mot ditt bröst
Låt mig trycka på stopp knappen
Jag har nåt min slutstation
Jag behöver inte åka längre

måndag 18 maj 2015

Som om hon visste!

En fråga
Med låg och släpande röst
Men med en blick som såg ut att redan veta

Som om hon följde mig i hemlighet
Men inte ville berätta
Efter så lång tid
En obotlig nyfikenhet

Varför
Kanske självklart
Men ändå konstigt
Fast kanske inte

Kanske är jag likadan

För vissa minnen suddas inte ut
Rispade i armen
Inbankade i hjärta och hjärna

En liten rädsla
För det vackra som bubblar upp
Ilska för det som gick fel
Men glädje för hur det tillslut blev
Det bästa
För fortsatt överlevnad

Men frågan som ställdes
Fast svaret redan fanns

Som om hon redan visste

Vilket gjorde mig glad

söndag 19 april 2015

Där mossbeklädda murar delar landet

Gamla träd sträcker sina döda grenar mot skyn likt bedjande människor
Ett desperat sökande efter svar
En önskan om allt det där de inte har
Vatten på sina rötter och gröna löv att fladdra med i vinden

Så skriver jag ditt namn på kinden
Hoppas att du hittar mig
Men någonstans där löven blåser till högar längs med husväggarna stannar tiden
Ur led, skriker Hamlet
Frustar Satan i sin avgrund

Ty där känslor får kroppar att vibrera
Spelar ingenting längre någon roll
Klockans batteri har sedan länge dött
Ingenting som en gång fanns blir längre fött

Men där vid de mossbeklädda murarna
Oändligt staplad sten
Där glömmer vi att timmen blivit allt för sen

Så skrev du mitt namn på kinden och vi famnar om varandra
Utsmetad färg på kroppar i vibration
Utan rum
Utan tid
Vid de mossbeklädda murarna
I evig tid

Men lika troligt som att Jesus gick på vattnet
Lika troligt varar något för alltid
I öppna sår strös saltet
Bandagerad från topp till tå

Något jag aldrig kommer att förstå
Är hur tiden ständigt kan gå
Batterier tar slut och klockor stannar
Vår egen tillvaro vi ständigt förbannar

Men där
Vid de mossbeklädda murarna
Kletade vi ut färgen av våra namn

Din kind är len likt asplövens prassel i ljummen kvällsvind
Likt vitsippor öppnar sig i solen
Som lukten av nybryggt kaffe
Som kvällsfåglarnas lockande sång
Drunknar i ögon djupa som det djupaste hav
Här
Här finns inga batterier
Här finns inga klockor
Här
Står tiden stilla
Vid de mossbeklädda murarna
Står tiden stilla

onsdag 1 april 2015

Black vultures....

....above my head. Screaming. Their eyes tells me they are hungry.
Hungry for human flesh.

tisdag 24 mars 2015

Där asfalten slits upp!

Grävmaskiner river djupa sår i asfalten
Makadam och grus gnisslar och skrammlar
Monotona luftvibrationer stör avstängda hörselgångar

Likt ofrekventa hjärtslag blinkar ögonen sig torra i takt med uteblivna solchanser bakom mörka moln

Spridda regnskurar bidrar till grådassigt vårväder
Vilket förlänger kvarvarande vinterdepressioner
Hålögda människor med tomma plånböcker släpar fötterna
Zombiewalk liknande påtvingat beteende

Ingen vågar titta upp
Fuktig asfalt spricker till fördel för kämpande maskros

Vad blir vi om asfalten inte spricker
Armerad betong hälls i våra hjärnor
Där hjärtan tappar sin frekvens

Men ibland kan man låna eller bli belånad några hjärtslag

Några ord
En hand
Eller en kram
Kan göra underverk

tisdag 17 december 2013

World of kaos

There is something wrong with the world today
No one is safe anymore
Wherever we turn our heads
Someone cries, someone is trying,
someone dies

But why?

Religion, color of your skin, your gender, who you love
There is always someone who hates you for one of these things.
No matter how kind you are
No matter how much you care
No matter how well you do
No matter anything

So what can we do?

Well it is quite easy
resistance
always resistance

Dare to say NO!
Knock down hatred with love
Never give up
We are all humans and have the right to be who we are

So let us together, with respect and love, put down the hate
And turn this world on the right side

lördag 9 mars 2013

[fjärran röster]

Från oväntat håll
Tysta men ändå så klara
Uppenbart, kanske
Men oväntat, kanske

Tror mig veta varifrån
Men inte säker
Fast uppenbart, men ändå oväntat
Kanske

Reaktion på avlägsna tider
Minnen, bra och dåliga
Men varför
Nyttan
Kanske inte behöver förklaras

Om ja inget ger så får ja heller inget tillbaka
Men om jag ger något
Frågar är till vilket håll
Kanske ett oväntat håll

Fast rösterna är diffusa
Som knastriga telefonlinjer
Minnen går inte att radera
Trots att de inte längre hörs

Men vad göra
Det som inte finns går inte att förstöra
Trots att vad som redan är förstört
Tycks vara det ända som finns

Förvirrad, Jag?
Obotligt